Tillsvidareanställning

Idag har Simon varit tillsvidareanställd på sitt jobb en vecka. Bam! Han har också börjat cykla till jobbet, och ligger mest och flåsar när han kommer hem på kvällen. Bam! Alla ni som tror att era blonda pojkvänner är gulliga kan ju bara glömma det för ingen av dem är lika söta som MIN. Bam!

Nåja, förutom att min pojkvän är typ bäst på allt så kom jag och tänka på när jag själv blev tillsvidareanställd.

Den 30 augusti har jag jobbat på samma företag i sju år – först var jag extraanställd i ungefär sex månader, och sen fick jag en tillsvidaretjänst.

(Den här berättelsen borde inte komma som någon större överraskning med tanke på den senaste tidens händelser. Och förra årets. Och hela året därförinnan.)

I alla fall, mitt allra första pass inleddes som sig bör med en briefing, och min tillsvidareanställda tass hamnar förstås fel när jag ska kliva ner från hissen så jag trampar rakt på en ojämn del i golvet och vrider foten åt fel håll, först åt vänster och sen åt höger. De skulle renovera alldeles utanför kontoret och golvet var delvis borta. Jag minns fortfarande vilka jag jobbade med och att vi var överbemannade – en av oss var på väg att kompa hem men blev tvungen att stanna ändå.

Det blev direkt akuten, röntgen, kryckor och smärtstillande.

Sen blev jag sjukskriven i två veckor, fick åka taxi till jobbet därefter och haltade i flera månader efteråt.

Tillsvidareanställning!


Denna skada resulterade i flera saker, bland annat:


…personalfest i Tylösand på kryckor…


…som indirekt orsakade detta fina skrapsår på axeln (och i ansiktet)…


…och vänskapen med den här fantastiska människan!


I hurt myself a lot and sometimes I wear dinosaurhats.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *