Co-Stars

Precis som vilken grym berättelse som helst så innehåller min historia ett antal viktiga nyckelpersoner. Återkommande karaktärer som dyker upp då och då.

Vi börjar med de viktigaste, som enligt min långa lista av kategorier är de som nämns oftast.


About Me
Stuff I Like
Like all good stories, mine features a bunch of recurring characters. Here are the most important ones and the ones I mention plenty. (Just look at the pretty pictures if you’re not Swedish or don’t trust Google translate.)


Mamma

 

 

 

 


Simon
Simon är en blond snickare som tumlade in i bilden när det var som mest kaotiskt för oss båda. Han hjälpte mig att återfå struktur och balans i livet, och vi har varit oskiljaktiga ända sen vi träffades. Vi delar numera ett spännande liv som innefattar bostadsrätt, valp, ett galet marsvin och andra familjebryderier.
Simon är min vän och min sambo, min stora kärlek och mitt höga blodtryck, min absoluta favoritperson och min trygghet.


Jennie
Jennie och jag har varit oskiljaktiga sedan gymnasiet, fast vi har gått i parallellklass med varandra sedan förskolan.

Folk tycker att vi verkar vara så olika varandra, och det är vi också, men när jag tänker efter så är hon den enda som jag brukar ha riktigt roligt tillsammans med; den enda som jag skrattar tills jag nästan tappar andan tillsammans med.

Det var Jennie som nästan dränkte mig den gången jag skulle lära henne simma. Det är Jennie som får mig att skratta varenda gång vi ska beställa något från pizzerian. Det är Jennie jag kommer att sitta med i parken om femtio år och prata dalmål med och spana in mopsar på gräsmattorna.

Trots att vi tycker olika och prioriterar olika så är vi ändå bästa vänner. Jennie är en av de viktigaste personerna i mitt liv och det närmsta jag någonsin kommer till att ha en syster.


Kristine
Kristine and I live almost 4,000 miles apart. In 2003 she left a review on one of my stories, and shortly after that we started writing together. In 2010 we met for the first time. She is the person I have known the longest, apart from Jennie.

She’s the only one I tell everything. She helps me with my poblems and shares advice across the atlantic. She’s the voice of reason to my impulsiveness. She’s loyal and honest and everything that I value in a friend.
There have been times when we haven’t been able to talk as much, but unlike other online friends you have, we never fall out of touch.

We argue and debate and write stories together, and never once do I think it’s a bother to have my best friend on the other side of the world.


Farfar
Sista gången jag såg min farfar var i korridoren på ålderdomshemmet. Jag och Sting var där för att hälsa på, för första gången på minst två år. Familjen var splittrad och farfar kom i kläm. Jag ångrar varje dag att jag inte gick dit oftare.

När jag var liten var jag farfars tjej. Jag följde efter honom överallt och väntade i fönstret när jag visste att han var på väg hem. Han var världens snällaste, och världens roligaste och han hade alltid tid att spela kort eller Fia-med-knuff med mig.
Jag lovade honom att jag skulle ”försöka få det att fungera” – livet, förhållanden, arbete. Jag tolkade det som att jag alltid ska försöka göra mitt bästa. Att jag alltid ska försöka vara så lycklig som möjligt.

En stor del av mig sörger fortfarande hans bortgång. Jag känner mig fortfarande lite tom. Som att en del av mig fattas, och alltid kommer att göra det.

Men han finns alltid med mig. Överallt. Han vakar över mig. Alltid.


Cimmen
En gång för längesen, när jag fortfarande var liten, vaknade jag av att Cimmen gnällde utanför min dörr. Skrapade med tassen på dörren och gnällde lite till. Efter en stund gick jag upp för att se vad det var som pågick, och då möttes jag av en rökig hall. Nere i köket har en kastrull råkat bli bortglömd och hela huset var rökfyllt. Tack vare Cimmen så fick både vårt hus och jag vara kvar.

Från att vi först möttes så var han och jag bästa vänner. Han vaktade mig från främlingar, och när jag blev äldre spelade vi boll tillsammans och läste sagor. Det gick liksom inte att vara ensam, och så fort jag var ledsen fanns det alltid någon som förstod och kunde trösta.

Livet blev svårare efter att han försvann. Som tur är så fanns han, precis som farfar, alltid vid min sida. Det gör han fortfarande.


Rambo & Éowyn
Rambo and his sister was the dreamteam. They used to chase each other and bicker and fight over the same leaf of parsley, and they only played with their squeaky ball when I wanted to sleep, and together they drove me absolutely crazy.

Éowyn the serene, white lady of Norsborg, passed in August 2014. Rambo and I miss her terribly. However, Rambo is still causing a riot in his box, screams bloody murder when he knows there’s a treat waiting in the kitchen and is a general pain in Simon’s butt, especially when there’s an important game on TV.

Rambo is our baby, and he’s spoiled as hell and always comes with us on when we go on vacation to my mom. Ever since his new baby puppy sister arrived, he hasn’t spent a single day alone from her (probably to his slight exasparation).


Sting
Så, ni minns historien om den andra hunden? Möt hans exakta motsats. Hade Stinky träffat på ett rökfyllt kök så hade han antagligen tagit en liten tupplur innan han letat reda på hjälp. Inte riktigt, men nästan.

Lyckligtvis så råkar han vara världens sötaste lilla hund. Inte så himla smart alla gånger, men rolig och sprallig och mysig. Han håller koll på min mamma och hennes familj, inte så mycket för att hålla huset säkert utan mer för att hålla dem sällskap.

Stinky gillar att springa runt och låtsas jaga. Han gillar inte korpar. Han har söta små tofsar på öronen och för att återskapa första gången han träffade Rambo och Éowyn så behöver ni bara titta på Kalle Ankas julafton när Piff och Puff och Pluto ryker ihop.

Sting, världens modigaste hund, gick bort från oss 2013. Han är oändligt saknad.


Yuphin
Från Facebook om Yuphin: ”Allt med Yuphin är så HIMLA roligt, alla som inte är vän med henne borde verkligen bli det för det är möjligt att hon är världens bästa människa! ♥”

Hälften av alla äventyr som jag har upplevt de senaste åren har varit med Yuphin. Vi har matat elefanter i Thailand, tumlat nerför ett berg med snowboard och skidor i Romme, ätit en miljard dumplings i London, druckit ännu fler strawberry daiquiris på Friday’s, träffat tigrar på Kolmården och partat i Örebro.

Jag har känt henne sen 2010, och vår årliga tradition med kräftor och Disneyfilmer har inte missats ett enda år. Det går inte att ha tråkigt med Yuphin. Nu när vi bor närmare varandra kan vi leka oftare – Baby Puff Olivia och Miss Sniff får ibland också vara med.


Karin
Superb vän som jag lärde känna när hon försökte scoopa upp mig från golvet under Steg 2 i Tylösand. Hon är den som bjuder mig på alla de roligaste temafesterna. Karin är en unik och fantastisk person som är godhjärtad rakt igenom och som jag verkligen värdesätter som min vän. Jag har haft så himla många roliga dagar och kvällar med henne, och allt blir genast bättre så fort jag ser henne.
Karin har en pojkvän som heter John, och hon är en begåvad konstnär med oändlig kreativitet.


Miss Sniff
Twiggs' Touch Line Vår lilla valp som föddes den 29 oktober 2014!

Hon är från kenneln Twiggs och på juldagen samma år kom vår nya familjemedlem hem till oss. Sedan dess har det knappt varit en lugn stund, och när det har varit lugnt så har det varit något lurt på gång. Och så fort vi är ifrån henne längre än några timmar så är saknaden så enorm att det knappt går att beskriva. Vår lilla valp är vårt allt, och kommer alltid vara minstingen i familjen.

Lilla Sniff är självklart också Rambos lillasyster!


Lottie
20140725_172514 Mammas lilla yrväder, ettrig chihuahua/chinese crested powder puff/jack russell/svartbjörn (om du frågar Lottie) som älskar att springa, bråka med andra hundar som går på andra sidan gatan och vakta sånt som inte behöver vaktas.

Lottie kommer på besök till Stockholm ibland, och då är hennes favoritsysselsättningar att ignorera Rambo, skutta på Simon och hälsa på hos Simons morfar.


Övriga familjen


Lillebror
Min lillebror heter Fredrik och bor i Avesta. Han hälsade på för några år sen.


Andra småbröder
Jag har en hel massa styvbröder och låtsasbröder – jag kallar alla för mina lillebröder. Det blir enklast så. Magnus träffar jag mest, och han brukar hälsa på i Stockholm och gadda ihop sig med Simon mot mig. Han är med i bandet Angstbadan Blues Trio, och jag hoppas lite smått på att han blir rockstjärna så jag kan få en ponny.


Simons familj
Simons familj är ofta med på ett hörn i bloggen – hans mamma, morfar och morbror Stefan är de vanligast förekommande personerna, och jag är jätteglad över att jag fått en så fantastisk svärfamilj!


Personer som dyker upp lite då och då:


Andra viktiga personer i mitt liv:

Yasemin – mitt hjärta som alltid ställer upp och skulle vända uppochner på hela världen för mig om det skulle behövas. En sådan otroligt lojal vän borde alla ha, och det är få jag litar på så mycket som henne.
Emma – min roliga och trygga punkt här i livet, som finns i Avesta och som alltid gör mig glad. Hon har de bästa råden och finns alltid där när jag behöver någon att prata med.
Alexandra – min vapendragare och partner in crime. Vi har hängt ihop sen vi parades ihop på universitetet, och ungefär tusen lyxiga middagar och ännu fler margaritas senare så har vi tagit oss igenom livets mödor tillsammans.
Simona – klasskamrat extraordinaire som försöker få fart i mig när det gäller allt från att plugga, träna, äta grönsaker och bara leva. Vi ska tillsammans utgöra Sveriges toppskikt av blivande paralegals, är det tänkt.


Senast uppdaterad 2016-04-26 – tidigare lista finns här.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *