Kennelträsket

Från ett träsk till ett annat:

Det snåriga kennelträsket.

Jag har ganska bra koll på hundkennlar, tyckte jag, när jag undersökte Kooikerhondje-uppfödare. Det största problemet då var att det knappt fanns några uppfödare att jämföra mellan, och hundrasen var inte så populär i Sverige än.

Och så började jag samma efterforskning, men med labrador retrievers. Då insåg jag att: 1) Det är svårt att stava till retriever, 2) Det är Sveriges mest populära hundras, 3) Labradorvalpar ÄR SÅ SÖTA VILL ÄTA UPP!!!

Svenska Kennelklubben

Ahem. I alla fall. Det senaste halvåret har jag gått igenom alla kennlar som finns listade på Svenska Kennelklubbens lista över uppfödare på Köpahund.se. Alla uppfödare som finns där uppfyller SKKs krav och måste följa de regelverk som upprättats vid hundavel. Alla hundar där är renrasiga och redovisar stamtavla. Läs mer här.

Jag har väntat på att få köpa hund sen jag var tonåring. Meningen var att jag skulle skaffa en i samband med flytten till Sätra, men det fick läggas på is i och med att jag träffade Homer Simpson Simon. Nu har jag dock väntat länge nog!

20140924_193625
…och det här är bara de böcker som INTE ligger nerpackade i lådor.

Era hundar är snälla och så, och roliga att gå på promenad med och gosa med, men jag vill ha en egen pälsboll. Någon som Rambo kan leka med, och bita sönder allt viktigt vi glömmer på rumsbordet, som nafsar med sina sylvassa tänder när den vill leka, och som piper om nätterna så det inte går att sova. En busig, jobbig, hopplös liten snurrtuss som gräver upp rabatter, kissar på mattan och vägrar sova utan sin pipleksak. En liten krabat som du egentligen vill strypa för att den är så dryg, men inte kan för att den är så himla söt. Ge mig’t! Den lille rackaren kommer älska vår familj.

Och Rambo kommer väl packa sin lilla kappsäck och lifta hem till mamma, men det är sån’t du får räkna med.


Bästa labradoren.

Bostadsträsket

Gah. De senaste veckorna har bara varit ett stort bostadskaos. Vi har gått ner oss helt. Vi har varit på visningar, träffat oseriösa mäklare, blivit överbudade, träffat hispiga motbudgivare, åkt runt i hela Stockholm för att titta på områden – varit i Hässelby, Spånga, Grimsta, Midsommarkransen, Hammarbyhöjden, Flemingsberg och Jakobsberg.

Samtidigt har vi förlorat alla våra budgivningar. Mitt etaaaaaageslott visade sig vara ett luftslott med skum mäklare och (antagligen) fejkbud. Simons nyrenoverade drömvåning försvann i ett moln av stressiga budgivare som la alldeles för högt bud för lägenhetens värde.

kanngjutargr-nd-50-2tr
 
KG50 BV131 BV1311
Bilder på de objekt vi varit hos på visning.

Efter det så har vi bestämt oss för att skita i budgivningarna. Vi tittar just nu på nyproduktioner runt om i stan som har inflyttningsdag inom några månader.

I förrgår var även en mäklare här från Fastighetsbyrån för att värdera vår lilla lägenhet. Simon har piffat till den med trätrall på balkongen och vi ska måla om köksluckorna innan det är dags för försäljning. Vi fick ett bra utgångspris och kommer tjäna ihop ännu mer till vår kontantinsats.

Igår så fick jag även den sista betalningen för min lägenhet i Sätra. Fullmakten är tecknad och nu är den inte min längre. Men jag är nu så pass rik att jag betalar våra räkningar INNAN lönen ens kommit in på kontot! Minnsann.

Åsikter

Val2014

Jag bestämde mig till slut att rösta rött rakt igenom i lördags. Jag röstar för facket och mot främlingsfientlighet. Inget parti passar mig egentligen, men jag håller mig till vänster för de är minst benägna att samarbeta med SD. Hoppas jag.

Jag fick också rösta i kommunomröstningen angående Tullinge och Botkyrka – om de ska vara en kommun eller delas till två.

Jag röstade på S till riksdagen och landsting, V till kommun (jag gillar inte V, men jag röstade M i senaste valet så jag väger upp det lite) och nej till kommundelning. Bryr mig inte om det sista. Jag valde att inte personrösta, då jag inte kände igen några namn på valsedlarna.

Flera av mina bekanta och fackliga kollegor har blivit invalda till olika positioner – hoppas få höra fler namn imorgon!

Sen tycker jag det både är bra och dåligt att Reinfeldt har avgått. Bra, för det behövdes en ändring och han har försämrat stora delar av vårt sociala skyddsnät. Dåligt, för nu behövs han för att ta ställning mot SD. Han och Jimmie Åkesson har tydligen en extremt dålig relation, enligt JÅ själv. Och om han uppfattar hat från Fredrik Reinfeldt och ryggar från debatter med honom så anser jag att det skulle vara bra om Fredrik Reinfeldt finns kvar och sprider lite agg i rätt riktning. En tom partiledarpost gynnar tyvärr SD mer, beroende på vad för sorts kandidat som tar över.

Är lite obrydd över att F! föll på målsnöret, och skulle helst sett C och KD göra samma sak. Jag är extremt kluven i vilket parti jag sympatiserar med. Är varken sosse eller moderat, vägrar vänstern och hatar småpartierna i Alliansen.

Min vän, som röstar på M, diskuterade med mig tidigare om den borgerliga politiken. Hon och jag är överens om flera saker, och hon har också förklarat varför skolministern borde vara Jan Björklund. Och jag har delat med mig av mina fackliga kunskaper. Däremot är vi lite oense om vilken sorts förändring Sverige behöver – jag vill inte ha Fredrik Reinfeldt som statsminister eller en regering som inte tar tydligare ställning mot SD, och hon hatar ordet solidaritet.

Nu slipper jag Reinfeldt och får en facklig statsminster med arbetarbakgrund – och jag hoppas att den nya regeringen inte viker sig inför SDs vågmästarroll.

10312101_815527351810175_5383605600628305251_n

Mina åsikter grundar sig i mitt fackliga engagemang, en socialistisk mamma, respektfyllda dialoger med mina vänner som är både röda/gröna/blåa men aldrig SD:are, min sossige sambo som dyrkar Olof Palme och det faktum att jag kommer från en industristad i Dalarna där facket haft en obligatorisk närvaro. Min familj är en riktigt LO-familj, med rötter i SEKO, IF Metall, Handels, Kommunal och HRF.

Jag är så glad att jag har påverkat människor – mina vänner, främst – att gå och rösta, att bli engagerade, att uppmana sin familj att rösta. Att förstå varför de ska rösta. Att inte rösta på SD. Det sista är jag mest glad för, och stolt över de som ändrat sig.

Och oavsett hur vi har röstat så vill jag att vi jobbar tillsammans mot målet att få bort hatet och rädslan mot det okända. Att vi hjälps åt att inte uttala oss nedlåtande, eller använda ord som har en negativ klang. Att ifrågasätta smygrasism och plumpa kommentarer som kanske bara var ogenomtänkta. Inga fler dumheter. Tillsammans kan vi utbilda och upplysa de som inte riktigt förstått, och uppmuntra de som inte orkar bry sig för att de inte är insatta, och framförallt stötta de som behöver det. Vi kan. Vi kan göra skillnad.

Så tycker jag.

nejtack



The day after Election Day in Sweden. The former Nazi Party is the third largest party in Sweden, and in my hometown. That’s not okay.

Remember to vote, people. It’s important.

nazi

En Resa Bakåt

Oj, vad mycket som har hänt!

Bostadsvisningar, budgivningar, acceptpriser och lånelöften – vi är mitt uppe i bostadskaoset. Min drömlägenhet är på tapeten – tyvärr så är Simon inte lika begeistrad som han var innan visningen (som var igår) då han tyckte lägenheten inte var likadan som han förväntat sig. Jag har därför ägnat natten åt att göra små listor på positiva och spännande saker med just den här lägenheten, som jag tror kommer att bli väldigt mysig när vi väl gör den till vår egen. Vi får se om han vaknar övertygad eller grumpy för att jag väckt honom med nya mail hela natten. Nu har vi i alla fall lagt ett bud, och vårt bud är det enda än så länge.

I lördags var vi på kryssning till Åland från Kapellskär – jag, Simon, Stefan och (Simons) morfar åkte iväg över dagen. Jag handlade öl och vin till festen nästa månad, och fick fem (!) gratisbiljetter. Vi ska åka igen innan jul, och då får jag bjussa. Vi åt även buffé (mycket bättre än Silja Lines) och spanade på Åland från fören.

Om vi fortsätter bakåt i tiden så träffade jag Jennie dagen innan och flamsade runt i city ett tag. Hon hjälpte mig köpa dekorationer till festen, så nu är glittret kirrat och klart! Vi åkte hem till mig efteråt och såg på Last Vegas.

Och ännu längre tillbaka: Jag bjöd över mig själv till Elin, tillsammans med två kilo kräftor, och fick träffa hennes blivande sambo och äta blåbärsmuffins. (Simon fick också en när han kom och hämtade mig senare, men den lyckades han glömma i bilen tills igår.)

Litet hopp framåt: om ni missat det så var det val igår. Missade ni det så får ni skylla er själva att det tredje största partiet i Sverige just nu är ett rasistiskt och nazistiskt parti. Om du röstade på dem så sympatiserar du med sådana åsikter. Inga undantag. I Avesta är det värst. Jag är så sjukt besviken på alla er som röstade på dem – på alla er som har främlingsfientliga åsikter, och på alla er som inte säger ifrån, säger emot, protesterar eller tycker att andra inte borde protestera. Ni är alla lika illa som de som röstar på rasister. Sverige är bättre än så. Sluta vara fega.

Avslutar med den obligatoriska Rambouppdateringen: vi åt hos morfar igår efter bostadsvisningen eftersom morfar och Stefan också var med och tittade på lägenheten, och salladen som blev över fick Rambo i en doggybag som Simon tog med hem åt honom. Han sitter nog och gnager på en bit sallad i detta nu, och tackar för krubbet.

Även: har officiellt börjat kalla (Simons) morfar för just morfar. Försökte kalla honom vid namn på kryssningen, men då rättade han mig. Kul att få en morfar!


No pictures this time – they are locked away on another computer. In related news: I need a new laptop. Less related news: my birthday party is coming along nicely. I wish for puppies and dinosaurs.

Also, there are more Death Eaters in the ministry now.

Dalarna och jobb

Nu är vi hemma från Dalarna efter en helg med svamp, mat, lek med Lottie, braskaminer, marsvinsbegravning och filmer. Simon körde ice bucket challenge med vattentunnan vid stugan och sprang runt i skogen med mamma medan jag slappade hemma. Vi åt på Restaurang Krylbo sista dan, och Magnus fick också följa med.

Rambo verkade trivas bra i sin nya transportbur. Inga tårar.

Mamma klippte Simon i örat när han skulle friseras. Nästan inga tårar.

Éowyn vilar nu dels vid mormor i Folkärna och dels vid farfar i Grytnäs. Och lite i SAAB:en, eftersom locket var lite stingsligt att sätta tillbaka.

20140906_153739
Éowyns urna fick vara kvar hos farfar.


I våras anmälde jag mig till en nystart av ett nygammalt projekt på jobbet, med fokus på service mot nya gäster. Vi som är med i gruppen får själva komma med idéer hur vi vill att allt ska vara.

Igår var det därför inlämning för de som gjort arbeten om detta, och jag blev tilldelad en grupp. Jag ska ha visningar, både på engelska och svenska, och vi gjorde flashcards med stödord som kan vara bra att ha med sig.

Utöver arbeten så fick jag lära mig olika spel, i rollen som nykomlingen eftersom jag inte kan någonting alls om det. Vi fick även provsmaka den nya grillplatån i restaurangen, som var jättestor. Jag fick också en fruktdrink, för vem tackar nej till en mumsig jordgubbsdrink?

Efter det bytte jag om och gick ner till min vanliga plats, då jag hade några timmar kvar på mitt pass. Snällaste Simon kom och hämtade mig runt midnatt, när jag slutade.

I helgen var vi ute till Folkärna gammelgård, som är en del av Skördefesten. Där träffade jag bland annat min gamla lågstadielärare, och köpte roliga serieböcker för en tia. Simon köpte borstar av något slag.

För er som har missat årets Skördefest så kan ni passa på att gå på Genuin Dalamarknad i Hedemora vid Tvikstarondellen (sista rondellen mot Borlänge/Falun). Johnny brukar spela där ibland, och mammas vän Bettan är ansvarig, så ni vet ju att det måste vara bra då!

20140906_173025

I alla fall… det jag ville komma fram till några paragrafer upp är att efter vi kom hem igår så läste vi Knasen och Ensamma Mamman, och spelade Candy Crush.

Det händer spännande saker den här veckan.

20140907_140406
Mamma rensar Karl-Johan svamp. Simons spindelskivling fick inte följa med hem.

Rösta!

Val2014

Glöm inte att gå och rösta!

Idag fram till och med valdagen den 14 september kan du rösta!

VAL2014_23DINRO_CC_88ST

Jag själv röstar åt det vänstra hållet. Just i skrivande stund så vet jag inte riktigt hur jag ska personrösta (vilka kandidater jag vill rösta in till kommun, landsting och riksdagen) men flera av mina fackliga kollegor står med på valsedlarna i år, så någon hittar jag nog. Många av dem har jobbat hårt för ett regeringsskifte, och jag röstar åt vänster dels för mitt fackliga engagemangs skull. Jag tror att det kan vara bra för Sverige med nya människor i maktposition.

För mer information, besök Valmyndigheten. Där går även att beställa ett nytt röstkort om det skulle behövas. Det finns också flera valkompasser som kan hjälpa dig att hitta ett parti som passar dig, om du är osäker vilka du vill rösta på. Om du inte känner för att rösta på någon, så kan du rösta blankt. På det sättet använder du fortfarande din röst, och ser samtidigt till att ingen kan använda den i något annat syfte!

(Och rösta rött eller blått eller blankt hur mycket du vill, men se till att skippa Sverige Demokraterna eller andra nazistiska och rasistiska partier. De kommer att förstöra vårt Sverige, och jag garanterar att en röst på dem inte kommer gynna dig personligen i slutändan.)

nonazism

Berättelsen om Simon

För prick ett år sen så vaknade jag upp till en blinkande mobil. I den fanns ett sms från den söte killen i kursen jag ansvarat för under veckan. Han undrade om jag skulle följa med ut till kursgården efter helgen.

Först förstod jag ingenting, och sen kom jag ihåg att vi varit ute kvällen innan. Först på kursen, sen på ett fackligt möte, och till sist på en restaurang i stan. Han hade vält vin över mig och jag hade hånglat upp honom i hissen på vägen hem. (Historierna skiljer sig lite, eftersom han hävdar att han hånglade upp mig, men jag är ganska säker på att han har fel.) Under kvällen hade jag sagt att jag skulle hälsa på honom när han gick på en annan kurs ute på Lidingö.

Första gången jag träffade Simon var på ett fackligt möte en månad tidigare. Jag hade kommit med ett förslag angående en aktivitet, och Simon hade direkt käftat emot för att han tyckte att förslaget var ruttet. Det var hans första ord till mig – mothugg. Efter en snabb förklaring så visade sig att han missuppfattat mitt förslag. Och haft fel. Bra första möte.

Några veckor senare skulle jag vara handledare för en kurs, med Simon som deltagare. Det var efter den sista kursdagen som vi var ute efteråt, och som slutade med att jag åkte ut till kursgården på måndagen och träffade honom igen. Vi pratade på Facebook hela helgen och från den måndagen så har vi träffats varenda dag. Först sov han hemma hos mig, sen sov jag hos honom, och till sist bodde vi tillsammans inofficiellt, och plötsligt var alla mina grejer i lägenheten.

Han träffade min mamma en månad efter min kurs. Och så åkte vi till Amsterdam tillsammans. Och de enda gångerna som vi varit ifrån varandra har varit när han varit på kurs över natten – och då har han oftast försökt komma hem på kvällen eller smuggla in mig på kursgården.

Den konstige pojken som bara ville bråka med mig under vårt första möte tillsammans är numera min sambo. Den sötaste killen jag någonsin träffat, som blev min och som jag aldrig tänker släppa – mitt hjärta, min huvudvärk, min stressfaktor, min sötnos, mitt monster, min familj, mitt allt. Den smartaste och roligaste killen som är så otroligt omtänksam och kärleksfull.

Jag är så otroligt glad att jag träffade honom, och så otroligt tacksam för att han finns.

Min Simon. ♥


Simon and I have spent a year together now. One year ago he was still this weird but cute guy I saw during union activities and courses. He was the super blond, ambitious know-it-all at the back of the classroom that I tried to sit next to during lunch but always snuck off before I could find him.

Now we share a home, and pets, and are part of each other’s families, and we get through life’s struggles together, and we have so much fun, almost every day. When I cuddle up next to him after a long night’s work, I feel at peace with the world, even though the world can be so stupid sometimes.

I’m glad we found each other. Life would be a lot less meaningful and interesting if he weren’t a part of it. My monster. ♥


Nu finns det tyvärr inte så många relevanta bilder på mig och Simon tillsammans. Ni får ta det ni får.

1235395_10151674633371158_733319616_n
Första bilden – uppsökeri med LO. Simon fuskade och ringde sin mamma. Och vi hade slagit vad om att den som fick minst samtal skulle få göra lasagne till vinnaren. Fusk-Simon fick göra den åt mig.

1275572_10151735460146158_731512773_o
Vi äter. Ett genomgående tema på våra bilder.

DSC_0453
Bild från Amsterdam på sötgrisen. (Det finns ingen bild på mig alls därifrån.)

DSC_0501
Jul på Liseberg! Första officiella finbilden på oss.

20140717_184259 20140604_232653
Simon och mamma på traktor parad i Säter, och Simon och Lottie ser på film i sängen.

20140714_135130
Vi äter – igen.

IMG_20140621_224917
Från Byggnads kongress i juni.

Vi behöver ta fler, helst smickrande, bilder på oss, helt klart…

Bostadsrätter, vänner och knäppa små marsvin

I förrgår så var det borättsmöte för lägenheten i Huddinge, och det är nu klart att det blir ombildning till bostadsrätter – ”vi” kommer därför köpa ”vår” lägenhet och sälja den efter årsskiftet när skatten för köpet blir lägre. Jag säger ”vår” eftersom Simon hävdar att det är hans lägenhet och hans lån, fast bara tills jag påpekar att han i så fall får betala av amorteringen och lånet själv. Då är det helt plötsligt vår lägenhet igen!

Vi har också börjat kika på att köpa min lägenhet ute i Norsborg, för tydligen så har vi blivit fastighetsmagnater över den senaste veckan. I vilket fall som helst ska pengarna för alla lägenheter bli handpenningen till vår nya, som vi kikar på i området runt Solna/Sundbyberg. Jag ser verkligen fram emot att flytta nu, ska bli så spännande!

Förra veckan så var vi hemma hos Elin och åt sushi, och då passade hon på att skänka lite mer kläder till den här behövande lilla knubbisen – jag har inte behövt köpa nya kläder på hela året, förutom lite lull-lull till kongressen i juni. Jag fick två par nya jeans (!), flera fina tröjor och två jackor. En del behöver lagas, men det fixar nog mamma på ett litet kick. Älskar mina vänner.

Igår så fick jag även träffa min allra bästaste vän! Vi har inte setts på ett tag, så det var roligt, även fast vi bara satt och lyssnade på flummig musik halva eftermiddagen. Jennie ska nämligen hjälpa mig med festen nästa månad, så vi planerade lite och började på en lämplig Spotify-lista. Vi lekte så klart med Rambo också, som fick vara med och gnaga grönsaker medan vi ”jobbade”.

I ett svagt ögonblick lovade jag även att följa med till Nordea halv elva i morse, trots att jag jobbar natt, men det blev det inget av eftersom jag var alldeles för trött. Simon fixade mötet själv och kom hem med ett lånelöfte och papper på det kommande bolånet.

Nu har jag ungefär sex timmar kvar, sen ska jag hem, sova, packa ihop Rambo och åka in till stan med honom för att möta Simon vid jobbet, och sen åker vi till Dalarna. Mamma har planerat hela helgen med marknader och lingonsylt och allt vad det var. Avkoppling, jovisst!

Och träffa Lottie ska vi också göra förstås!

2014-03-06 14.39.48-MOTION
Lottie är ståtlig på en sten.

Sjukshopping

Jag drog med mig min febriga sjukling ut i luften idag och tvingade honom att använda presentkortet han fick i julklapp av sin vän.

Rambo behövde också lite nya leksaker, så vi åkte till Port 73 i Haninge. På Arken Zoo hade de så himla söta marsvin inne, och två kaniner var precis på väg att flytta dit! Rambo fick ett nytt hus, en liten hörntoalett som han säkert aldrig kommer använda, en ny städspade och en superfin ny transportbur istället för den han haft sen han var liten. Den ska fungera som temporär bur när vi reser bort, så han har någonstans att sova utan att vi behöver ta med hela storburen.

Utöver mitt bortskämda marsvin så fick Simon nya saker också – nya skjortor och nåt krafs från Jula. Vi köpte även ett strykjärn som han har lekt med halva dagen. Vi var tvungna att åka hem efter det, för Simon blev snurrig och dålig igen. (Jag hoppas verkligen han blir bättre snart, för att ha ett ADHD-monster hemma hela dagarna driver resten av familjen till vansinne.)


Sjuknissen i sin nya skjorta, struligt söt som vanligt när kameran är framme.

Anledningen till att vi ens åkte nånstans var för att jag skulle hämta Éowyns urna hos veterinären. Den kom i en liten låda med ett guldhjärta på – fint gjort tycker jag. Urnan ska följa med i helgen när vi ska hem till mamma – Rambo får inviga sin nya transportbur också.

20140901_194002 20140901_194103
Rambo i sin nya stuga och Éowyns låda.

20140901_194054
Rambos andra grejer – huset fick han (och Éowyn) av Karin i somras! Tack Karin!

Vi såg på Neighbors igår kväll. Jag tyckte den var rolig, och flera av mina favoritskådespelare var med i den, bland annat Rose Byrne. Sen var det också flera roliga cameos, och en dance-off mellan Seth Rogen och Zac Efron. Classic stuff.

neighbors-poster-2-e1398974217242

neighbors
Främsta anledningen till att jag ville se den här filmen…

today-neighbors-140505-video
…och kombinationen Zac Efron och Dave Franco.

425.franco.franco.lc.120109
(Dave Franco är förstås James Francos lillebror.)

(Simon tyckte filmen var skittråkig.)


Simon is home sick, Rambo is spoiled and we watched Neighbors. Rambo loves his new house, Simon hated the movie, and I hope he gets better soon so he won’t be a pain in my butt so much. (♥)